Skip to main content

Ordlista

Denna flerspråkiga ordlista ger lättförståeliga definitioner för de huvudsakliga vetenskapliga termer som används på denna webbplats i riskbedömningsdomänen. Termer och definitioner refereras i våra kommunikationsprodukter som pop-up-anteckningar för att förklara begrepp för allmänheten utan specialistkunskaper.
Vanlig engelsk stavning används. Akronymer aktiveras. Villkor presenteras i gemener. Posterna översätts till alla 24 officiella EU-språk.
Ordlistan är ett levande dokument som regelbundet uppdateras. Relevanta saknade termer kan föreslås genom att använda formuläret Ställ en fråga online.

Ansvarsfriskrivning: Definitioner i ordlistan är endast avsedda att hjälpa webbplatsens användare att förstå vetenskapliga terminologin. Definitionerna kan skilja sig från dem som anges i EU-lagstiftningen och i Efsa Journal.

K


Cancerorsakande egenskap hos ett ämne när ett djur eller en människa utsätts för det.

Blandningar av ämnen i vilka varje kemikalie kan ha en separat identifierbar effekt på kroppen och/eller kombinerad effekt.

Hälsofara till följd av exponeringen för en kemikalie; till exempel irritation, brännskador, karcinogenicitet.

Små mängder kemikalier som påträffas i livsmedel som har utsatts för bekämpningsmedel, miljögifter eller relaterade produkter.

En teknik som används för att tillverka en exakt genetisk kopia av ett djur.

En familj av näringsämnen som innefattar socker, stärkelse och fiber.

En studie som utformats för att uppskatta den troliga konsumtionen av skadliga eller gynnsamma ämnen i kosten. Inför genomförandet av en sådan studie, inhandlas vanligen konsumerade livsmedel från affärer i ett visst land innan de analyseras.

Ett statistiskt begrepp som beskriver ett intervall inom en fördelning som förväntas innehålla de flesta data; till exempel skulle 95 procent av de vuxna förväntas vara mellan 1,4 m och 1,9 m långa.

En skattning som tenderar att vara överdrivet försiktig eller ge ett ”värsta tänkbara scenario”. Används ofta vid riskbedömningar för att se till att så mycket som möjligt av risken har beaktats.

En statistiskt begrepp som beskriver förhållandet mellan två variabler (t.ex. kalciumintag och bentillväxt).

Den process genom vilken mikrober oavsiktligt överförs från ett ämne eller föremål till ett annat, med skadlig effekt.

En situation där en allergisk reaktion mot ett ämne också leder till en allergisk reaktion mot ett annat ämne. Detta beror oftast på att allergenerna (t.ex. jordnötter och trädnötter) innehar liknande egenskaper som utlöser kroppens immunförsvar.

Livsmedel som innehåller koncentrerade mängder näringsämnen eller andra ämnen som är avsedda att komplettera den normala kosten.

Den skadliga effekt som ses vid den lägsta dosen när en sårbar population exponeras för ett ämne såsom ett miljö- eller ett livsmedelstoxin. Detta kan avse både människor och andra arter av djur, växter eller mikrober.

En långvarigt konstant eller intermittent exponering för ett ämne som kan påverka hälsan över tid.

Ett mått som uttrycker förhållandet mellan en persons vikt och längd. BMI beräknas genom att dividera vikten i kg med längden i meter upphöjt till två (dvs. längd x längd). Används för att bedöma huruvida någons vikt är lämplig.

Kemikalier som betraktas som grupp eftersom de troligen verkar i kroppen på samma sätt.

Ett begrepp som används för att beskriva hur exponeringen för mer än ett kemiskt ämne kan påverka kroppen. Används för att förklara långvarig exponering för blandningar av kemikalier, t.ex. bekämpningsmedel eller tillsatser.

En metod för att bedöma de risker för hälsan eller miljön som många ämnen tillsammans utgör, såsom kemikalier.

Den lägsta koncentration av ett ämne som med säkerhet kan mätas med hjälp av standardtester.

En serie metoder varigenom effekterna av olika föreningar sätts i samband med deras molekylära strukturer. Den gör det möjligt att förutse de troliga skadliga eller gynnsamma effekterna av en viss kemikalie, genom att jämföra den med andra som har liknande struktur.

Skillnaden mellan kväveintaget från kosten (främst från proteiner) och den mängd kväve som kroppen gör sig av med (t.ex. i avföringen).