Ordlista
Denna flerspråkiga ordlista ger lättförståeliga definitioner för de huvudsakliga vetenskapliga termer som används på denna webbplats i riskbedömningsdomänen. Termer och definitioner refereras i våra kommunikationsprodukter som pop-up-anteckningar för att förklara begrepp för allmänheten utan specialistkunskaper.
Vanlig engelsk stavning används. Akronymer aktiveras. Villkor presenteras i gemener. Posterna översätts till alla 24 officiella EU-språk.
Ordlistan är ett levande dokument som regelbundet uppdateras. Relevanta saknade termer kan föreslås genom att använda formuläret Ställ en fråga online.
Ansvarsfriskrivning: Definitioner i ordlistan är endast avsedda att hjälpa webbplatsens användare att förstå vetenskapliga terminologin. Definitionerna kan skilja sig från dem som anges i EU-lagstiftningen och i Efsa Journal.
S
För ett ämne är detta en faktor som riskbedömare använder för att ta fram en referensdos som anses vara säker eller under vilken en skadlig effekt troligen inte uppstår. Säkerhetsfaktorns värde beror på den toxiska effekten samt storleken och typen av den population som ska skyddas och kvaliteten på de tillgängliga (eko)toxikologiska uppgifterna och exponeringsuppgifterna.
Skillnaden mellan det faktiska intaget av ett ämne hos en viss population och den uppskattade dagliga dosen under en livstid som experterna anser vara säker.
Process där hela underlaget för ett beslut utvärderas utifrån dess styrka och kvalitet.
Hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa eller att ett uppmätt värde kommer att hamna inom ett visst intervall.
En förstaåtgärdsmetod för att fastställa ett ämnes närvaro i en population i syfte att uppskatta risken. Livsmedelsintaget kombineras med en trolig kemisk koncentration för att skapa en uppskattning av kemisk exponering.
Hur en sjukdom påverkar en population i form av ohälsa, dödsfallsrisk, ekonomisk kostnad för behandling eller andra erkända indikatorer.
Ett överskott av sjukdomsfall jämfört med vad som normalt förväntas hos en population. Ett utbrott kan inträffa i ett begränsat geografiskt område eller sträcka sig över flera länder. Det kan pågå i några dagar eller veckor, eller i flera år.
Gröda som växer i växthus eller odlingar under skydd (t.ex. i plasttunnlar).
Ett erkänt sätt att kategorisera nära besläktade arter av organismer. Släktet är den första delen av artens latinska namn, till exempel tillhör Homo Sapiens (människa) släktet Homo.
Ett fysiskt eller kemiskt resultat som kan bedömas genom ett test, till exempel blodtryck eller halter av ett potentiellt toxin i kroppen.
Ingrediens som tillsätts i livsmedel för att ändra deras smak eller lukt.
Förmågan att spåra ett livsmedels eller en ingrediens färd genom alla stadier av produktion, bearbetning och distribution.
De specifika skyddsmålen för en miljöriskbedömning avseende vad som ska skyddas, var det ska skyddas, under vilken tidsperiod och med vilken grad av säkerhet.
Arters känslighetsfördelning (species sensitivity distribution) är en modell för variationen i en arts känslighet för en viss skadekälla (t.ex. torka, skadedjursangrepp eller kemisk exponering).
En undertyp av en mikrob som definieras av sin genetiska sammansättning; i exemplet Escherichia coli O157, hänvisar ”O157”-delen av namnet till stammen.
Specifikationer avsedda att harmonisera medlemsstaternas insamling av prov för analys av skadliga eller gynnsamma ämnen i livsmedel, foder och vatten.
Skapandet av en genetiskt modifierad organism (GMO) med mer än en genetisk modifiering. Detta kan göras genom att a) korsningsförädla två GMO där var och en har minst en befintlig modifiering, eller b) utföra en andra genetisk modifiering i en befintlig GMO eller c) omedelbart införa multipla gener eller egenskaper.
Ett mått på sannolikheten att ett resultat inträffade baserat på statistik.
Behandling av livsmedel med strålning (t.ex. röntgenstrålar) som ett sätt att döda potentiellt skadliga bakterier.
En förändring av förhållanden, t.ex. torka, växtskadegörare eller kemisk exponering, som ofta har negativa effekter på en organism eller population.
Delar av organiska molekyler som man tror är ansvariga för skadliga effekter (t.ex. genotoxicitet) och som kan användas för att förutse toxiciteten av liknande föreningar.
Ett mått på ett kemiskt ämnes kapacitet att utöva en effekt, beskrivet som förhållandet mellan den använda dosen och storleken på den resulterande effekten.
En biologisk, fysiologisk, demografisk eller beteendemässig effekt på en individ eller befolkning som överlever exponering för ett ämne vid en letal (dvs. dödlig) eller subletal koncentration. Subletala effekter kan bland annat påverka livslängd, utveckling, befolkningstillväxt, fertilitet och beteende, t.ex. när det gäller utfodring och sökande efter föda.
En samverkan som mångfaldigar resultaten. Det berörda resultatet kan vara gynnsamt eller skadligt.
Vetenskapligt område som kombinerar ingenjörskonst och biologi och syftar till att utveckla nya biologiska system och tillföra nya egenskaper till levande celler.
Ett bekämpningsmedel som fördelas inom hela målorganismen (t.ex. en insekt, gnagare eller ett ogräs) utan att förlora effekt.